rymdhelikopter

jag tycker det är pinsamt att jag tycker det är pinsamt att jag spelar i ett lag, inte direkt så att jag går runt och berättar det för folk. Så därför tänkte jag berätta här helt offentligt om hur det egentligen står till, jag går inte direkt dit för att jag tror jag kommer bli värsta proffset (vilket jag redan är). Utan för att det är kul, sen kan alla säga att jag är värsta wannabe someone,(vilket jag också kanske är).. Men nu tänkte jag berätta lite om det patetiska laget. hehe. En tjej är grymt bra, då menar jag det. (dock inte jag). Så finns det en annan som är grymt snygg och poppis som vill vara bra och beter sig som om hon vore det men hon är lite amatör (nej, jag är inte avis.) Sen cancer-kvinnan, no offence till henne men jag tycker bara det är lite kul att hon springer runt där med inget hår på huvudet men hon är fortfarande bra. Sen bitchen, typ 35 år, ser sliten ut. ger bitchblickar när man för en gångs skull råkar missa mål (som om det aldrig händer liksom..HAA!!) sen har vi dom 2 unga tjejorna som jag "hänger" med..trevliga och söta :), sen har vi jätten, hon som man inte vågar springa in i för att hon är så stor, däremot bra att hon är i laget så slipper man möta henne. Sen har vi kärringen som är gammal, förstör hela skiten med hennes fjant skutt, man vågar ju inte ens ta i henne för man är rädd för at thon ska få en hjärtinfarkt.. Jag kan inte heller lova att hon är frisk, lite underliga är hon allt ibland (alltid) Sen hennes dotter, minst lika skum, till skillnad från mamman är hon bra, eller helt okej.. det var dom som sticker ut. sen har vi förstås lilla mig som är den tysta lilla flickan med den dolda talangen (not) Som alla blir irriterad på för att hon är ny och inte kan allas namn. Och när hon gör mål blir det typ fake smilie till henne. förutom tränaren som älskar mig. mwihihi.  Men mamma (och tränaren) tycker i alla fall att jag är söt..