Chipsrumpa
Under vandringen minns jag inte att jag klagade så mycket. I så fall var det under tiden då man fick blåsor och man hade sprängt dom och det sved. Och det tycket jag faktiskt inte är så mycket klagande. Nu är det så här att jag har en vän som heter Elin(älskarej), det vill säga hon jag delar bloggen med, hon fick inga skavsår alls på fötterna och det är jag väldigt avundsjuk på eftersom det är fötterna som man går med. Men, hon fick skavsår. Inte var som helst heller. Det var så här att när Olle började i våran grupp så började han klaga på att han hade skavsår på ett visst ställe och då började Elin också berätta om att hon hade skavsår på samma ställe. Bara det att hon inte hade vågat berätta det för att hon trodde hon var ensam om det..
Nu ska ni få veta... waiiiiiiiiit for it............waiiiiiit....waiiiiiiiiiiiiiittttt...jo.. waiiiiiiiiiiiiit... på rumpan... mellan skinkorna..
HAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAAHAHHAHAHAHAHAHAHAHHAAHHAHAHAHAHAHAHAHAHHHAHHA!
Släng in en Kommentar för fasen
Trackback