klarinetter och marinetter! (inget sammanhang)
Tåg. Tåg är ett roligt ställe att vara på, man ser så mycket ihoppackat på samma ställen. Tågupplevenlser denna vecka:
1) Jag sitter som vanligt och spelar mobilspel och halvsover påväg hem från skolan. Mittemot mig sitter två personer, ena svensk, andra spansk som dom båda pratar i telefon.. Jag lådsdas att jag inte tjuvlyssnar lite diskret och försöker lista ut vad spanska tanten säger. Plötsligt i exakt samma ögonblick börjar svensken säga "Hallå? Hallå? Mamma, hallååå? Hallåå?" Medan spanska säger något i stil med "allo, alo? allooooooooo? halllooo? allooo?" Vi hade alltså kommit till den där tunneln där samtelet alltid bryts.. Det roliga är att ingen av dom verkar fatta det och skapar en hallå kör medans jag flinar i mitt inre bara för att jag vet den mörka hemligheten med tunneln. MOHAHAHA!
2) Jobbiga småglin.. Ska jag berätta mer eller? Två ungar, inte så söta till sättet som utseendet och står och rågrinar för att dom inte får sitta där dom vill för att dörren är trasig där! Mamman säger strängt att han inte behöver tjura så mycket för att han inte får sätta sig vid den där stången. Hjälper det? Neej. Mina tankar körde en maja, "FööööörIIIIIIHeLvv**! tyst ungjäkel innan jag gör en jävla klarinett av lillhjärnan på dig!!!"
3) Män som gillar att få andra att känna sig mindre för att få upp sig själva. Två män konverserar. Den ena börjar riktigt djupt förhöra den andra om hur han söker jobb och plugg och att han inte får bra betalt och massa sånt. Betonar väldigt hårt frågan om denne fortfarande bor med föräldrarna och frågar hur det kommer sig att han kan ha 20 minuter till jobbet när bara tåget tar tjugo minuter. (varför bry sig?) Denne säger då att han bor i spånga. MEdans den första säger att han bestämt att han har sett honom på jakobsbergs station några mornar och att nej det kan inte varit någon annan för han känner minsann igen honom! Jag bara satt där och undrade varför i hela friden det splelade någon roll hur lång tid det tog för honom att komma till jobbet och om han ljög om sitt boende. Dessutom skröt han om att han hade flyttat till ett lite störra, finare boende i, håll i er nu, Bro. En lägenhet i Bro. Och killen skryter om det för att trycka ner stackaren. Om han bara visste hur tragisk han lät!
Nu ska jag sluta tråka ut er, kände att det var dags att ta sig tiden att skriva, har velat skriva, men tiden räcker inte riktigt till. För i övrigt måste jag säga att jag inte kan öppna sms, så tro inte att jag dissar er, mobilen är cp. Tror jag måste ta farväl av mina typ 3000 sms jag sparat noggrant i typ snart två år, en tekniksak full med minnen så att säga. MEn. Jag tror jag får ha en cermoni, för att få plats med nya ,SNYFT!!! :'(
//ELIN NORDIN
1) Jag sitter som vanligt och spelar mobilspel och halvsover påväg hem från skolan. Mittemot mig sitter två personer, ena svensk, andra spansk som dom båda pratar i telefon.. Jag lådsdas att jag inte tjuvlyssnar lite diskret och försöker lista ut vad spanska tanten säger. Plötsligt i exakt samma ögonblick börjar svensken säga "Hallå? Hallå? Mamma, hallååå? Hallåå?" Medan spanska säger något i stil med "allo, alo? allooooooooo? halllooo? allooo?" Vi hade alltså kommit till den där tunneln där samtelet alltid bryts.. Det roliga är att ingen av dom verkar fatta det och skapar en hallå kör medans jag flinar i mitt inre bara för att jag vet den mörka hemligheten med tunneln. MOHAHAHA!
2) Jobbiga småglin.. Ska jag berätta mer eller? Två ungar, inte så söta till sättet som utseendet och står och rågrinar för att dom inte får sitta där dom vill för att dörren är trasig där! Mamman säger strängt att han inte behöver tjura så mycket för att han inte får sätta sig vid den där stången. Hjälper det? Neej. Mina tankar körde en maja, "FööööörIIIIIIHeLvv**! tyst ungjäkel innan jag gör en jävla klarinett av lillhjärnan på dig!!!"
3) Män som gillar att få andra att känna sig mindre för att få upp sig själva. Två män konverserar. Den ena börjar riktigt djupt förhöra den andra om hur han söker jobb och plugg och att han inte får bra betalt och massa sånt. Betonar väldigt hårt frågan om denne fortfarande bor med föräldrarna och frågar hur det kommer sig att han kan ha 20 minuter till jobbet när bara tåget tar tjugo minuter. (varför bry sig?) Denne säger då att han bor i spånga. MEdans den första säger att han bestämt att han har sett honom på jakobsbergs station några mornar och att nej det kan inte varit någon annan för han känner minsann igen honom! Jag bara satt där och undrade varför i hela friden det splelade någon roll hur lång tid det tog för honom att komma till jobbet och om han ljög om sitt boende. Dessutom skröt han om att han hade flyttat till ett lite störra, finare boende i, håll i er nu, Bro. En lägenhet i Bro. Och killen skryter om det för att trycka ner stackaren. Om han bara visste hur tragisk han lät!
Nu ska jag sluta tråka ut er, kände att det var dags att ta sig tiden att skriva, har velat skriva, men tiden räcker inte riktigt till. För i övrigt måste jag säga att jag inte kan öppna sms, så tro inte att jag dissar er, mobilen är cp. Tror jag måste ta farväl av mina typ 3000 sms jag sparat noggrant i typ snart två år, en tekniksak full med minnen så att säga. MEn. Jag tror jag får ha en cermoni, för att få plats med nya ,SNYFT!!! :'(
//ELIN NORDIN
Släng in en Kommentar för fasen
Trackback
